lu.se

Denna sida på svenska This page in English

Seminarier 2017

Seminarier i Stora hörsalen:

Certec som jag ser det

Bodil Jönsson, professor emerita och grundare av Certec, inleder med en föreläsning om Certecs start och vad som var viktigt under de första cirka 20 åren. Berättelsen om en planta, en dans på törnen och en kunskapsodling med vittring på framtiden.

Presentation

Mot slutet av 1980-talet tog Bodil Jönsson initiativ till Certec, numera en avdelning inom Designinstitutionen på LTH, som arbetar med teknik, design och pedagogik för att medverka till så god tillgänglighet som möjligt, oberoende av eventuella funktionsnedsättningar.

Under 20 år bestod hennes huvudsakliga gärning av att leda och utveckla Certec, handleda dess doktorander, etc.  Om detta finns det hur mycket som helst att berätta – så mycket att Bodil själv väljer att hänvisa till dokumentationen på www.arkiv.certec.lth.se/bodil.

Certec i nutid och framtid

Per-Olof Hedvall, docent och nuvarande ämnesföreträdare för Certec tar vid där Bodil avslutar, och presenterar vad som varit viktigt under den senaste tioårs-perioden samt blickar framåt för att diskutera Certecs roll i nutiden och i framtiden.

Presentation

Per-Olof Hedvall arbetar som ämnesföreträdare på Certec vid Institutionen för designvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola. Han forskar om tillgänglighet, delaktighet och Universell utformning med särskilt intresse för samspelet mellan människor och teknik. Per-Olof har arbetat i ett flertal projekt med inriktning mot inkluderingsfrågor kopplat till datorspel, interaktionsdesign och alternativ och kompletterande kommunikation. Han verkar i nära samarbete med funktionshinderrörelsen och förespråkar fokus på levda perspektiv och det människan vill göra som viktiga framgångsfaktorer i bygget av ett samhälle för alla. 

En politik som står stadigt på mänskliga rättigheter – vad kan det betyda?

Regeringen lämnade i maj 2017 en proposition till riksdagen där man föreslår en ny grund för funktionshinderspolitiken.  Utgångspunkten är att lägga FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som  grund för ett nytt nationellt mål och för politikområdet i sin helhet. Men vad betyder det egentligen för svensk funktionshinderspolitik och är det verkligen något nytt i Sverige?

Presentation

Malin Ekman Aldén är sedan 1 februari 2017 generaldirektör för Myndigheten för delaktighet, MFD.  MFD är en myndighet med uppdraget att följa upp och stödja genomförandet av den nationella funktionshinderspolitiken. Myndigheten ska bland annat göra detta genom att stödja användandet av verktyg som välfärdsteknik, innovation och standardisering.

Malin har tidigare arbetat flera år inom regeringskansliet med inriktning på äldre och funktionshindersfrågor. Hon har också en bakgrund inom civilsamhället där hon främst arbetat med internationellt utvecklingssamarbete och funktionsnedsättning. 

Delaktighetsforskning och funktionshinder

Per-Olof Hedvall, docent och ämnesföreträdare för Certec, presenterar den kartläggning av kunskapsläge och forskningsbehov inom delaktighetsforskningen som han genomfört på uppdrag av Myndigheten för Delaktighet.  

Övriga parallella seminarier:

Universell utformning på skånska museer

— Ett projekt för ökad delaktighet och inkludering i museiverksamheter

HSO Skåne och Certec driver projektet Universell utformning på skånska museer i samarbete med Regionmuseet Kristianstad och Kulturen i Lund. Syftet är att dokumentera faktorer som ökar och minskar möjligheten till inkludering på de två museerna, med universell utformning som utgångspunkt. Projektet knyter samman funktionshinderrörelsen, museiverksamheterna och forskningen på området. Detta samarbete leder fram till utvecklingsidéer och förbättringsförslag som samtliga parter kan ha nytta av i sitt fortsatta inkluderingsarbete. Museer har en viktig funktion i samhällslivet, både i ett utbildande syfte och i syfte att väcka intresse för kultur och samhällshistoria. Därför är det viktigt att dessa verksamheter är inkluderande och tillgängliga på likvärdiga villkor för alla.

Rebecka Hansen från HSO Skåne och Bitte Rydeman från Certec kommer att tala om projektets aktiviteter och upptäckter så här långt, men också diskutera det fortsatta arbetet i projektet och på området i sin helhet.  

Teknikstöd efter stroke

På detta seminarium presenteras de senaste resultaten från EU projektet STARR och det nordiska samarbetsprojektet ActivABLES. Vi visar teknik som utvecklats för att uppmuntra till träning och aktivitet, och diskuterar resultat från olika studier i projekten. Arbetet har utförts tillsammans med Strokeföreningen Malmö, Sverige och ”Life after Stroke Centre”, Bromsgrove, Storbritannien.

Kirre Rassmus-Gröhn och Charlotte Magnusson, Certec

Hur man skapar VM-guld

Henrik Larsson föddes med en tumör i ryggmärgen som tog ifrån honom funktionen i benen redan vid 3 månaders ålder. 45 år senare har han rest världen över, vunnit sex VM-guld i biljard och bor idag i villa med familj och flera barn. Han har genom rena entreprenörskvalitéer lyckats försörja sig på sin idrott på sätt som ingen tidigare gjort och den intressanta frågeställningen är:

Vad var det som gjorde denna resa möjlig och hur kan vi bygga ett samhälle som tillhandahåller förutsättningar för individer med rörelsenedsättning att kunna skapa sin egen lycka.

Henrik Larsson, FIFH

Tangible Interaction Workshop

In this two-hour workshop we will explore and experiment with interactive technology and build interactive objects (ie. Not tablet or smartphone apps). We will learn how to add light, sound and movement to everyday objects to make them more responsive. This year we will focus on building interactive objects for stroke rehabilitation. No electronic knowledge is required. Everyone can participate regardless of their background and occupation.

Héctor Caltenco, Certec

Universell utformning av Certecs 30-årsfirande

Denna föreläsning till Anders Nilssons minne handlar om Universell utformning. Det innebär sådan design som kan användas av alla utan särskilda anpassningar och särlösningar. Universell utformning är ett viktigt tema för Certec. Under denna föreläsning kommer jag att berätta vad Universell utformning betytt i mitt liv och hur vi har använt oss av det när vi utformat Certecs 30-årsutställning. Min förhoppning är att du ska få med dig inspirerande exempel på hur du kan ha nytta av Universell utformning i ditt eget liv.

Afshin Aliyari, Certec

Har alla rätt och möjlighet att tala om våld och utsatthet?

Hur kan vi samtala om våld tillsammans med personer med kommunikationssvårigheter och kognitiva svårigheter? Personer med funktionsnedsättning är mer än dubbelt så mycket utsatta för våld jämfört med personer utan funktionsnedsättning. Projektet Bildsamt – bilder som stöd i samtal om våld syftar till att ta fram bildstödsmaterial för att kunna samtala om våld tillsammans med personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter inom bland annat skola, boende, daglig verksamhet, personlig assistans och socialtjänst.

Kommunikationsmaterialen är av tre olika karaktär och ska kunna användas i förebyggande och utbildande syfte, i upptäckande samtal och för hanterande och bearbetande av inträffade händelser. Allt material kommer att finnas fritt tillgängligt på webben och vara kopplade till tydliga instruktioner och metodbeskrivningar.

I Sverige och Europa görs en del sporadiska och punktvisa insatser för att förbättra situationen för personer med kommunikativa och kognitiva nedsättningar inom området våldsutsatthet. Israel och Sydafrika har kommit längre och har en del att bidra med, men den samlade ansats som projekt Bildsamt gör är nyskapande och unik i Sverige.

Jag heter Ingrid Mattsson Müller och är logoped på DART Kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning. Jag är verksam inom olika på projekt på Dart bl.a. arvsfondsprojektet Bildsamt – bilder som stöd i samtal om våld.

Cyberhjärta – Träning med ny teknik

Satsningen Cyberhjärta handlar om att sammankoppla träning med ny teknik, ett projekt som drog igång på allvar i augusti 2016. Under en treårig satsning ska vi tillsammans med flera regionala och nationella organisationer hitta nya och innovativa rehabiliteringslösningar, genom att tillföra en extra dimension till dagens träning inom rehabilitering och habilitering. 
Denna dimension kan skapas med hjälp av datorspel, Virtual Reality, appar, dansplattformar, rytmik och sinnesupplevelser. Träning kan ske i bred bemärkelse där det exempelvis kan handla om balans, finmotorik, social och kognitiv träning, rytmik samt koordination.

Cyberhjärta är ett Arvsfondsprojekt där Funkibator ideell förening står som huvudman.
Målet är att skapa alternativ och komplement till befintlig träning samt att sprida kunskap och inspiration till yrkesverksamma inom vård och omsorg. 

Jesper Petersson, Funkibator

Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka

Ann-Kristin Ölund berättar om Nationellt kompetenscentrum anhöriga och dess verksamhet. Nka är en samarbetsresurs för att utveckla framtidens anhörigstöd. Nka startade sin verksamhet i januari 2008 och verksamhetsidén är att skapa och utveckla möten mellan olika kunskaps- och erfarenhetsformer, t ex

  • Förstahandserfarenheter hos anhörigvårdare, brukare och deras organisationer
  • Praktisk erfarenhet hos personal inom anhörigstöd och äldreomsorg
  • Organisatorisk- och policyerfarenhet hos beslutsfattare
  • Vetenskaplig kunskap och metodkunskap hos forskare

Ann-Kristin Ölund, Barnneurolog, Nka

AKK - en fråga för alla

Södra regionens Kommunikationscentrum, SÖK, är ett kunskapscentrum för AKK, Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Logoped Ida Andersson kommer att informera om SÖK:s verksamhet och litteratur, men också gå in på sådant som allas rätt till kommunikation och hur man skapar en kommunikativ miljö. 

Ida Andersson, SÖK

Hjälpmedel genom hela livet, användaren i fokus

Med rätt tekniska hjälpmedel kan personer med kognitiv nedsättning få ökad självständighet och bättre livskvalitet. Här får vi ta del av konkreta berättelser om hur vi gett användarna en självständighet och ökat användarens delaktighet i samhället med hjälp av kognitiva hjälpmedel.

Peter Jinert, Abilia

Grid 3

Missa inte vårt seminarium om hur ett kommunikationshjälpmedel kan anpassas efter användarens behov. Hur kan en personlig lösning se ut och vilka möjligheter finns. Vi berättar om Patrik och hans problematik och hur hjälpmedlet anpassas efter hans behov.

Jesper Persson, Picomed

Snap +Core First och Pathways

En presentation av vårt nya robusta ”språk” Snap +Core First.

Vi ger lite tips och idéer på hur man kommer igång och utvecklar sitt språk med vår nya programvara.
Hur ska man göra för att enheten faktiskt ska användas och användaren ska kommunicera mer och mer.
Tanken och målet med Snap + Core First är att ingen ska behöva använda det, det ska vara vägen till att bli litterär.

Stefan Wångsten, Tobii Dynavox

Rörelse i rullstol – utnyttja din rullstol optimalt

Vår kropp behöver aktivitet och rörelse för att fungera. Vi belyser här hur en väl utprovad elrullstol kan hjälpa till att möjliggöra aktiviteter och upprätthålla en sund funktion i alla organsystem. Det är också viktigt att tänka på de övergripande hälso- och sjukvårdskostnaderna och inte bara på det aktuella hjälpmedlet i fråga.

Catrine Träff, arbetsterapeut, Permobil

Låt mig Sova –stör mig inte onödan!

En drastisk förbättring av djupsömnen har skett genom att inte störa personer på  äldreboende i onödan. De boende har blivit piggare under dagen, äter bättre och oron nattetid har kraftigt minskat.

Genom att använda Pampett’ RFID sensor kan personalen på en läsplatta få information så att de gör insatser i rätt tid. Det gamla systemet med schemalagda ronder kan i många fall göra mer skada än nytta. Inom hemtjänsten kan biorytmen för en person fastställas så att nattpatrull, morgon och kvällsinsats sker mer optimalt och onödiga insatser undvikas.

Johan Sjöholm, Pampett AB

Neurofeedback - Hjärnvågsträning vid ADHD


Björn Roslund som är läkare och specialist i barn och vuxenpsykiatri med särskild inriktning mot neuropsykiatri föreläser kring hjärnvågsträning. Så kallat EEG-biofeedback. En typ av gaming där du lär din hjärna att självreglera. Behandlingen kan ses som ett komplement till övrig behandling, som läkemedel, vid bl a ADHD. Sedan 2008 samarbetar ADHD-kliniken NeoCog AB med Gunilla Radu vid TränaHjärnan och KlaraSkolan med denna spännande behandling som just nu utvärderas vid Karolinska Institutet i Stockholms KIND-enhet som fokuserar kring neuropsykiatri. 

En demonstration av programmet ingår i föreläsningen som dr Björn Roslund håller tillsammans med Gunilla Radu, klaraskolan.nu.

Sidansvarig: