lu.se

Certec

Designvetenskaper | Lunds Tekniska Högskola

Denna sida på svenska This page in English

Vägen till kunskap om autism

Kunskapen om autism har gått följande väg:

  • År 1908 myntade Eugen Bleuler begreppet autism hos schizofrena patienter som var avskärmade och försjunkna i sig själva

  • År 1943 beskrev den amerikanske barnpsykiatrikern Leo Kanner 11 barn som hade följande gemensamt: kontaktstörning, förändringsångest, bra minne, fördröjd ekolali, överkänslighet för vissa stimuli(speciellt för ljud), matproblem, begränsningar i spontan aktivitet, god intellektuell potential, kom ofta från begåvade familjer. Han kallade barnen autistiska.

  • År 1944 skrev Hans Asperger, oberoende av Kanner, om en grupp barn som han kallade för autistiska psykopater. De liknade i det mesta barnen i Kanners beskrivning. Skillnaden var att han inte nämnde ekolali som språkproblem, utan barnen talade som små vuxna. Dessutom nämnde han deras motorik, den var klumpigare och annorlunda än normala barns.

  • Bruno Bettelheim skrev om tre barnterapier i Den tomma fästningen. Han kallade dem för autistiska och påstod att deras störning berodde på de känslokalla mödrarna. Han kopplade helt bort föräldrarna under sin terapi med barnen.

Aspergers arbete blev inte känt förrän i slutet av 80-talet, när hans bok översattes till engelska. Kanners och Bettelheims arbeten blandades i allmänhet ihop och det spriddes allmänt att autistiska barn hade kylskåpsmödrar.

På 70-talet började autismkunskapen sprida sig till Sverige. Ericastiftelsen startade i början av 80-talet utbildning och terapi för psykotiska barn.
De första autistklasserna inom särskolan kom till i mitten av 70-talet.

Väldigt länge fortsatte man att blanda ihop autism och psykos och föräldrar blir ännu i denna dag beskyllda för att orsaka sina barns grava handikapp.

Länge letade man grundorsakerna i kontaktstörning och i språkstörning, men såg att det handlade om mer komplexa sammanhang. Det fanns inte en enda grundorsak.

På 80-talet tog autismforskningen fart och fler och fler forskare blev övertygade om att grundorsakerna låg i neurologiska störningar ibland i kombination med ärftliga sjukdomar som tuberös scleros, ämnesomsättningsrubbningar som PKU eller kromosomrubbningar som skör X-kromosom.
Man hittade en hel rad av olika orsaker till autism, men trots detta fanns det likheter som gjorde att man kunde gruppera dem under samma huvuddiagnos. Man såg också att autistiska barn sinsemellan var väldigt olika. Det fanns ett helt spektrum från gravt utvecklingsstörda flerhandikappade barn till överbegåvade särlingar som klarade sig rätt bra på egen hand.

 

I stället för att tala om autism började man tala om ett autismspektrum:
linje med grav utvecklingsstörning i ena änden och autism i andra 

Det som är gemensamt för dem alla är följande:

Triangel. Hörn 1: störd ömsesidig kontakt, hörn 2: störd ösesidig kommunikation, hörn 3: liten beteenderepertoar, begränsad fantasi

Det här kallas för Wing´s triad
Lorna Wing hör till Europas främsta autismforskare tillsammans med Christopher Gillberg på BNK i Göteborg. Triaden skapade hon på 80-talet.

På 90-talet lade hon till en faktor till och det blev en fyrkant:

Fyrkant: begränsad planeringsförmåga

 

Autismteorier som för närvarande är gångbara.

  • autismen är en medfödd kontaktstörning

Normalt orienterar sig spädbarn tidigt efter födseln mot det mänskliga ansiktet och rösten och svarar på röster och mimik. Barn med autism kan inte tolka en annan människas ansikte och härmar inte lika automatiskt.

  • Det gör att de senare inte kan dela uppmärksamhet och erfarenheter med andra. Många erfarenheter missas på det sättet. Den tidiga inlärningen går från människa till människa genom härmning. Socialiseringens grund är kontakt och härmning.

  • Svårighet att ta en annan människas perspektiv, att förstå andras tankar och intentioner.
    Det finns forskare som tror att grundorsaken till det skulle vara en svårighet att flytta uppmärksamheten.
    Samma svårighet att flytta uppmärksamheten skulle också leda till det ritualistiska beteendet och svårigheten att klara förändringar.
    Svårt att avbryta en sysselsättning och övergå till en annan.

  • Central koherens = letar inte automatiskt efter meningen med det som sker

  • Detaljseende. Världen består av enstaka detaljer och inte en sammanhängande inre karta över världen.

  • Bearbetar information en bit i taget. Har svårt med information som består av flera led.

  • Har svårt med tomrum när inget händer, liksom med övergång från en aktivitet till en annan.

Autism är ett livslångt handikapp! Det finns inget att göra åt själva autismen!
Vissa symptom kan lindras med mediciner. Med kunskap om autism kan man undvika att förvärra livet för personer med autism. Med pedagogik och kunskap kan man betydligt förbättra funktionsnivån och livskvaliteten.

Sidansvarig:

Dessa sidor om autism kommer från Certecs arkiv och är skrivna av Eve Mandre.

Sidorna har inte uppdaterats efter att texterna skrivits (det mesta före 2004).  

Mer forskning om autism och pedagogik finner du i Eve Mandres licenciatuppsats

"Från observation till specialpedagogisk design. Pedagogikens möte med psykiatrin" från 1999,

samt doktorsavhandlingen "Vårdmiljö eller lärandemiljö? - Om personer med autism inom vuxenpsykiatrin." från 2002