lu.se

Certec

Designvetenskaper | Lunds Tekniska Högskola

Denna sida på svenska This page in English

Hur man lägger upp ett individuellt program för en person med autism

De områden man måste rikta in sig på är de 4 hörnstenarna i autismspektrumstörningen

  1. Bristen på ömsesidig kontakt
  2. Ömsesidig kommunikation
  3. Den begränsade beteenderepertoaren
  4. Bristen på planeringsförmåga

Kontakt och kommunikation är så nära förbundna med varandra att de knappast går att skilja åt. Vi tar ju kontakt med varandra för att kommunicera, berätta något om vad vi varit med om, vad vi planerar i framtiden eller vad vi tänker på i nuet.

Vi tittar först efter hur den andre tycks känna sig, om han/hon är upplagd för att lyssna på oss eller inte. Vi känner in oss i ett gemensamt känsloläge och försöker hitta en gemensam rytm. Vi läser av ansiktsuttryck, kroppsspråk och försöker hitta något som är gemensamt för oss båda för att starta en kommunikation.

Vi utgår från sociala och kulturella konventioner vad gäller att använda rätt gester och mimik i sitt rätta sammanhang och att prata med varandra på rätt nivå.

Vi är måna om att bli accepterade av andra och andras godkännande är belöning nog.

Vårt känsloliv är i mångt och mycket styrt av sociala och kulturella konventioner. Vi reagerar med "rätt" känsla när någon kränkt oss enligt det sociala regelsystemet. Ilska kan komma långt efter en händelse när man förstår en situations rätta sociala innebörd. Rädsla är både en socialt inövad förmåga och en drift (att fly för faran). Barn har ingen naturlig känsla för faror utan måste lära sig dem. Den sociala och kulturella aspekten på känslor talar man sällan om. Enligt psykoanalytisk teori har känslor behandlats som medfödda drifter.

Ett umgänge med en annan människa måste ge ett utbyte, någon form av vinst.


 1. och 2. 
Titta på vilken möjlighet den autistiske personen har till kontakt och kommummunikation?

  • Hur klar och tydlig är du i ditt kroppsspråk? Går det att förstå vilken känsla du har bakom förändringar i gester, mimik, tonläge?
  • Kan han förstå andras avsikter?
  • Kan han dela uppmärksamheten med en annan person kring något?
  • Kan han härma ? Enstaka rörelser? Sekvens av rörelser? Ljud? Känsloläge?
  • Kan han påkalla uppmärksamhet? Tala om vad han vill?
  • Vilka uttryckssätt har han?
  • Är alla överens om vilka som är hans uttryckssätt?
  • Vilket utbyte får han av umgänget? Vad räknar han som vinster? 

3. Den begränsade beteenderepertoaren


Beror på följande:

  • bristen på central koherens, dvs svårt att förstå meningen med aktiviteter
  • brist på inre karta där man ser sig själv som del av världen
  • svårt att hämta hem tidigare erfarenheter ur minnet
  • svårt att använda sig av erfarenheter
  • få tankar - tomrum där samma tankar går rundgång
  • få beteenden - tomrum där samma beteenden går rundgång

 

Vad kan man göra åt det?


Titta på vad personen behöver lära sig:

  • för att bättre klara sitt vardagsliv
  • för att bättre klara kontakten och kommunikationen
  • för att bli mindre frustrerad och upprörd
  • för att få större sammanhang i sitt liv
  • för att slippa tomrummen, då inget händer, då tankar eller handlingar går rundgång
  • Vilken chans har personen att använda sig av tidigare erfarenheter?
  • Vad vet man om hans tidigare erfarenheter?
  • Hur kan man ge personen en erfarenhetskarta?

4. Planeringssvårigheter

Hur handskas vi med följande:

  • bristen på tidsperspektiv, svårigheterna med att se perspektivet
    dåtid-nutid-framtid samtidigt
  • detaljseende, svårt att se början-genomförande-slut i en handlingskedja
  • svårigheten att se meningen med handlingar
  • svårigheten att se konsekvenserna av sina handlingar


Där måste vi som personal gripa in och göra oss tydliga genom en så detaljerad plan som personen behöver.

  • Skrivet schema för dem som kan läsa.
  • Bildschema för dem som inte kan läsa. Bildschema behöver inte betyda Pictogram.
  • Det är mycket individuellt vilka bilder som är meningsfulla. För många är det fotografier. För dem som är datoriserade har digitala bilder visat sig vara väldigt bra.
  • Tänka på att inte tala om saker som ska göras i framtiden om man inte är helt säker på att personen förstår och inte blir orolig.
  • Även roliga saker som ska göras kan skapa oro hos personer som vill göra det roliga omedelbart och inte förstår i morgon eller nästa vecka.
  • Allt nytt man ska göra måste arrangeras på ett sådant sätt att det går att se en början + alla momenten som ska göras + ett slut.
  • Vill man visa konsekvenser av en handling ska det ske omedelbart efter handlingen så att det skapas orsak - verkankedjor.
  • Överraskningar kan orsaka mycket oro, även om överraskningarna kan ses som positiva.
  • Meningen med nya saker som ska läras in kommer tyvärr inte förrän efteråt, då saken redan är inlärd. Det betyder att det nästan alltid finns ett motstånd mot det nya i början.

Exempel

 Exempel på målsättning för Freja som är en intellektuellt högfungerande person med autism, som har stora sociala svårigheter och beteendestörningar.

 

Frejas egen målsättning är följande:

 

"Jag vill bli hjärnforskare med autism som specialitet"

 

Hur hjälper vi henne med detta?

Vi frågar oss: Vad måste Freja kunna för att bli forskare?

 

Delmål 1:

Att kunna läsa och förstå facktext

Hur ska Freja bli bättre på att förstå den text hon läser?

  • Vi delar upp texten i mindre bitar
  • Vi ger Freja frågor på texten så att hon kan kontrollera om hon förstår
  • Freja får återberätta texter, så att hon kan se om hon förstått rätt
  • Freja får skriva en recension och ett sammandrag efter varje läst bok


Delmål 2:

Att kunna låta bli att riva sönder böcker

Hur ska Freja bli bättre på att hålla böckerna hela?

  • Freja får en särskild biblioteksväska för att förvara böcker i
  • den har ett särskilt fack där man lägger en lista med alla böcker som finns i väskan
  • Om man river sönder en bok måste man stryka den från listan
  • Man får de böcker man skrivit recension och sammandrag om och stoppar dem i biblioteksväskan

 

Delmål 3:

Att kunna sitta på en stol när man arbetar

Hur ska Freja lära sig det?

  • När Freja arbetar vid datorn ska hon sitta på en stol
  • Vi skriver upp hur långa tider Freja har klarat av att sitta på stolen
  • Freja får motionera mellan stolsittningarna, så att hon inte blir orolig av stillasittandet
  • Vi lägger upp ett motionsprogram både utomhus och inomhus så att Freja får daglig motion
  • På sommaren kan Freja sitta utomhus och skriva sina texter
  • Vi skriver upp hur långa tider hon kan sitta utan att behöva motionera

 

Delmål 4:

Att kunna kommunicera bättre

Hur ska Freja lära sig att kommunicera bättre?

  • Freja får tillfälle att samtala om sådant hon tycker är viktigt
  • Freja får lära sig hur ett samtal brukar gå till
  • Freja får lära sig att lyssna på andras åsikter och argument
  • Freja får tillfälle att resonera och argumentera när hon har en annan mening än vi om något som gäller hennes dagliga liv
  • Freja får lära sig att det inte nödvändigtvis blir så som hon vill när man resonerar
  • Freja får veta hur andra människor bär sig åt för att kommunicera med varandra
  • Genom resonemang kring tidningsartiklar ,bilder, bokavsnitt
  • Genom att dramatisera vardagssituationer och leka gissningslekar av typen "Gäster med gester"
  • Freja får lära sig mer om humor och skämt .
  • Freja får lära sig stående uttryck med dubbel mening
  • Freja får lära sig hur betoning kan ändra betydelsen hos en mening

Delmål 5:

Hur ska Freja bli mer social?

  • Freja får veta hur en hjärnforskare beter sig i olika situationer
    allt från toalett, mat, samtalsämnen, sittande, stående, gående, kalas,
    mottagande av presenter, brevskrivning……Till detta kan användas
    sociala historier och beteendeskalor(se nedan)
  • Freja får jämföra sig själv i en stigande skala från 0…………
    med den fiktive hjärnforskaren och får någon form av uppmuntran med
    jämna mellanrum
  • Freja får lära sig fler saker som hon kan göra på fritiden
  • Freja får lära sig större och större grad av självständighet
  • Freja får lära sig nya uttryck för frustration
  • Freja får lära sig innebörden av olika känslor
  • Freja får lära sig att uttrycka sina känslor mer nyanserat än nu
Sidansvarig:

Dessa sidor om autism kommer från Certecs arkiv och är skrivna av Eve Mandre.

Sidorna har inte uppdaterats efter att texterna skrivits (det mesta före 2004).  

Mer forskning om autism och pedagogik finner du i Eve Mandres licenciatuppsats

"Från observation till specialpedagogisk design. Pedagogikens möte med psykiatrin" från 1999,

samt doktorsavhandlingen "Vårdmiljö eller lärandemiljö? - Om personer med autism inom vuxenpsykiatrin." från 2002