lu.se

Certec

Designvetenskaper | Lunds Tekniska Högskola

Denna sida på svenska This page in English

Kognitiva artefakter och idédesign

Exempel på projektarbeten och idédesign

Här följer en sammanställning av några av de kognitiva artefakter som utvecklats av studenter på våra projektkurser. Min roll i projekten har varit idéinsamlare, -förmedlare, -givare och/eller handledare och vilken rollen är framgår av resp. text. Förutom projektarbetena finns exempel på eget utvecklingsarbete och idé- design som använts på kurser och föreläsningar.

Mer ingående beskrivningar av projektarbetena går att finna i Eftring (1994) och Rassmus (1996). 


Genväg till:


Design för att skapa precision

Degdelare 1

en linjal med taggar på och ett keramikfat att doppa den iEtt bageri på en daglig verksamhet i Lund hade problem att få kanelsnäckor och andra bullar någorlunda jämnstora. Handledaren kunde inte i ord precisera för bagarna var på vetelängden de skulle skära. Johan Seversons tanke var att skapa hållpunkter som bagarna hade att utgå från när de skar. Han gjorde det genom att förse en plastlinjal med taggar med några centimeters mellanrum. Linjalen doppades i vatten och därefter i ett kärl med kanel varvid kanelen fastnade på taggarna. Linjalen trycktes sedan mot vetelängden varvid kanelen lämnade avtryck med jämna mellanrum. Nu hade man något att utgå från och som gick att benämna med uttryck som ”skär där det är brunt” eller ”skär där det är kanel”.

Degdelare 2

handtag med metallblad som kan snurra Projektförslaget kommer från Sofia dagcenter i Lund där man har ett litet bageri. Önskemålet gällde ett redskap som skulle göra det lättare för bagarna att dela en kakdeg i lika stora bitar. Irenne Turcus lösning var en axel med vassa blad som var fästa i ett handtag. Degdelaren rullas över degen varvid bladen skär snitt med jämna mellanrum.

Kakdelare

På Sofia dagcenter bakade man mjuk chokladkaka i ugnen och problemen uppstod när kakan skulle skäras i lika stora bitar. Maria Wittrup använde sig av en rektangulär plexiglasskiva med skåror som placerades över långpannan. Bagaren drog först kniven längs med skårorna, vred sedan skivan 90 grader och skar tvärs över långpannan. Plexiglasskivan var försedd med stöd som gjorde att passningen blev perfekt i båda riktningarna.

Doseringsmått

Sofia dagcenter uttryckte behov av ett doseringsmått som personer med utvecklingsstörning och synnedsättning skulle kunna använda i samband med bakning. Måttet skulle i första hand användas för att mäta upp mjöl och andra torrvaror. Kristina Grahm kompletterade ett vevdrivet mått med åtta kulor för att tydligöra för användaren hur många varv hon snurrat veven.

Toapappershållare

Metallkonstruktion som river av toalettpapperPersoner med utvecklingsstörning kan ha svårt att bedöma hur mycket toalettpapper de ska använda eftersom det inte finns några hållpunkter på rullen. Jonny Winberg löste en del av problemen genom en anordning som ser till att den som använder toapappershållaren får en begränsad mängd papper.

Dosering i hemmet

Anette Lilja och Anna Jonasson gjorde i samarbete med en stöd- person på en gruppbostad, Birgitta Månsson-Ekelund, en inventering av olika doseringsproblem i ett hem. I sin rapport har de gjort en förteckning över produkter som inte kräver lika avancerade bedömningar av användaren.

Utomhustermometer

Problemet med termometerar är att de är svåra att läsa av eftersom de ofta består av en stapel som rör sig kontinuerligt uppåt och nedåt. När det handlar om utomhustermometrar vill man dess- utom kunna koppla avläsningen till de kläder som passar för väderleken. Patrik Wåhlin och Anders Wahlström utvecklade en beklädnadsrådgivare som förutom temperatur också mätte luftfuktighet och vindstyrka och utifrån detta presenterade bilder som illustrerade vilka kläder som kunde vara aktuella vid tillfället. 

Febertermometer

låda med tre lampor med bilder under, glad person, sängliggande person, ambulansProblemen med febertermometerar rör både skalans kontinuerliga utformning och tolkningen av resultatet. Melker Danielson och Peter Appelgren utvecklade en prototyp av en termometer där skalan ersatts av tre bilder och tre lampor. Grön lampa och bilden av en glad skuttande människa skulle tolkas som frisk, gul lampa i kombination med en sängliggande man betydde feber/sjuk och röd lampa och en bild av en ambulans betydde hög feber/kontakta läkare.

Microvågsugn

Microvågsugnar har ofta vred för effekt och tid vilket gör dem svåra att använda för personer med utvecklingsstörning. Jag använde mig därför av en vanlig mikrovågsugn med bara knappar och täckte över alla utom de två som användes för att välja om man ville värma eller tina maten. Vid utprovning på en grupp- bostad visade det sig att en person som tidigare aldrig kunnat laga mat självständigt klarade det utmärkt med denna förenklade variant som dessutom kände av när maten var färdig och meddelade detta med en ringsignal.

Timer

De flesta timers använder vred vid tidsinställningen vilket är svårt för många. Jag fick hjälp av ett företag att utveckla en timer till en kaffekokare med en knapp istället för vred. När knappen tryckts in var kaffekokaren påslagen i tjugo minuter. Utprovning i en grupp- bostad i Lund visade att funktionen var mycket lätt att ta till sig.


Design för att skapa sammanhang

Kassaapparat

träpinnar med olika pengasymboler påÖnskemålet om en kassapparat kom från en daglig verksamhet i Lund som sålde terapialster på torget. Några av försäljarna visste inte hur mycket pengar kunderna skulle ha tillbaka när de betalt för en vara och det fanns därför behov av en enkel kassaapparat som kunde användas vid torghandel. Karin Svensson som gick vår projektkurs 1991 valde att representera pengarnas värde i längdmått.

Fem kronor var en tre cm lång svart träbit och femtio kronor var 30 cm och gul. Prislappar i form av olika långa träbitar fästes på varorna och när kunden betalt lades prislappen och den träbit som motsvarade sedelns värde bredvid varandra i två fack i kassa- apparaten. Skillnaden i längd visade då hur mycket kunden skulle ha tillbaka. Om inte försäljaren klarade att bedöma den skillnaden kunde han med hjälp av en eller flera träbitar se till att staplarna blev lika långa och hade därmed fått ett mått på hur mycket kunden skulle ha tillbaka. 

Budgetrådgivare

Personer med utvecklingsstörning berättade själva och via ombud att de önskade ett redskap för att göra en vecko- eller månads- budget. Jag använde mig av den förenklade kassaapparaten och gjorde om den till budgetrådgivare. Träbitarnas längd var nu proportionellas mot olika typiska utgifter. En person som rökte hade t.ex. ett antal träbitar med bilder på det cigarettmärke han brukade köpa. En träbit motsvarande lönen lades i ett fack och facket bredvid fylldes på med träbitar med bilder på cigarettpaket, CD-skivor, bussar, biografer osv. Användarens uppgift var att se till att summan av utgiftsträbitarna blev lika lång eller kortare än lönebiten.

Kontantkort

Kontantkort med bilder av pengar tryckt på detUpprinnelsen till denna idé var ett samtal från en förälder till en ung man med utvecklingsstörning. Sonen vågade inte gå till affären och handla eftersom han inte förstod sig på mynt och sedlar och mamman undrade om jag hade någon idé. Eftersom samtalet kom samma dag som kontantkorten introducerades i Lund så föll det sig naturligt att se dem som en möjlig lösning. Fördelen med kontantkort jämfört med sedlar och mynt är att det är möjligt att välja ett representationssätt som passar användaren. En kortläsare i hemmet skulle på displayen kunna visa bilder av varor som personen kan relatera till eller med enkla symboler visa hur stor del av lönen som återstår. 

Spel

Sällskapsspel med pjäser i olika färgerSällskapsspel för vuxna personer med utvecklingsstörning är ett försummat område. De spel som finns i handeln har ofta regler som är svåra att förstå vilket innebär att många inte kan spela utan personlig assistans. Annette Hansson och Kirsten Rassmus använde ett mycket handfast spel, Rörmokar’n, som de förenklade och förbättrade så att personer med utvecklingsstörning skulle kunna spela det utan hjälp.

Musik

stor beige bandspelare med handtag och en röd knappEn man på en daglig verksamhet i Lund var mycket intresserad av musik men de bandspelare som fanns var för komplicerade. En arbetsterapeut, Yvonne Bie, föreslog att vi skulle utveckla en apparat med bara en enda knapp. Per Andersson utgick från en bandspelare för blinda som han sedan förenklade så att personer med utvecklingsstörning kunde använda den självständigt. 

Motion

Lunds dagcenter hade en motionscykel vars funktioner var svåra att förstå vilket minskade användarnas motivation. Fredrik Sörenson valde att representera hastigheten med olikfärgade ljus- starka lysdioder vilket visade sig betydligt lättare att förstå.


Design för att stödja minnet

Förenklad fjärrkontroll

Fjärrkontroll med två knapparPersoner med utvecklingsstörning som tycker om att se på TV har stora problem med de fjärrkontroller som finns i handeln. Det är många knappar att hålla reda på och dessutom krävt en sekvens av tryckningar för att komma fram till rätt kanal. Mitt önskemål var en fjärrkontroll med bara en enda knapp och Per Anderssons lyckades nästan nå det målet. När man trycker på den stora gröna knappen sätts TVn igång och om man fortsätter att trycka så bläddras kanalerna igenom till man kommer tillbaka till utgångsläget. När man trycker på röd knapp stängs TVn av. Fjärrkontrollen har på beställning producerats i liten skala av Per själv som även utvecklat fjärrkontroller till Video och CDspelare enligt samma koncept.

Talande brandvarnare

Efter mängder med misslyckade brandövningar med konventionella brandvarnare misstänkte jag att de personer som bodde i egen lägenhet skulle ha stora svårigheter att komma ihåg utrymningsvägar om det började brinna. Därför presenterade jag en projektidé om en talande brandvarnare som skulle ge nödvändiga instruktioner. Sören Adamsson och Michael Spångberg utvecklade en prototyp som ersatte den tjutande tonen med ett meddelande som en närstående till personen läst in med lugn röst. 

Fickminne

Röd handhållen bandspelare med två knappar, say och playI en leksaksaffär hittade jag en liten, enkel och billig digital band- spelare som borde kunna användas som inköpslista, komihåglapp och för att spara muntliga meddelanden på telefon t.ex. Med den ena knappen spelar man in meddelanden och när man trycker på den andra så kan man gång på gång spela upp det. En kvinna har placerat minnet utanför dörren till sin lägenhet för att kunna meddela sin son var hon befinner sig när han kommer hem från skolan.


Design för att skapa trygghet

Flera av de projekt jag nämnt skulle också passa under denna rubrik t.ex. den talande brandvarnaren och fickminnet. På samma sätt skulle tidshjälpmedel kunna sorters in under flera av de tidigare rubrikerna men jag har valt att lägga dem här eftersom möjligheten att orientera sig i tiden för många är en förutsättning för trygghet.

Tidshjälpmedel

timstockNästan alla tidshjälpmedel jag varit med om att utveckla har det gemensamt att de ger hållpunkter av olika slag. Certecs dygns- klocka visar t.ex. att kvällen övergått i natt när den sista lampan på kvällsklockan slocknat. En bild på mat på dagklockan kan synliggöra hur långt det är till lunchen.

Idén till timstocken fick jag när en ung man med autism inte ville följa med på utflykt om det var sport på TV, av rädsla att missa programmet. Jonas Falkvall gjorde en första idéskiss och Jonas Lagerström gjorde en prototyp som han utvecklade vidare och fick i produktion.

tre olika tidmätare

Med hjälp av timstocken kan man mäta hur mycket som är kvar av en viss aktivitet eller hur länge man måste vänta innan något ska hända. Efter önskemål från olika användare finns nu timstocken i tre olika utföranden.

To make the familiar strange

Jag har på olika sätt försökt att åskådliggöra vilka svårigheter personer med utvecklingsstörning kan ha med konventionella klockor eftersom det annars kan vara svårt för omgivningen att ge den assistans som krävs.

Ett sådant tankeexperiment är Blåklockan som består av en glasbehållare i vilken det kontinuerligt droppar blå färg. Med hjälp av TV-tablåer och tids- angivelser i olika nyanser av blått har jag försökt illustrera för stödpersoner och andra hur det skulle kännas att inte förstå systemet.

Blomklockan som Charlotte Magnusson skapat efter önskemål från mig är en vidareutveckling av Blåklockan och den visar tiden i form av ett mönster som ständigt förändras. Eftersom den finns på nätet har jag använt den på våra distanskurser. 

För att ytterligare poängtera betydelsen av hållpunkter har jag tagit fram prototyper av klockor som mäter tiden med hjälp av ljud, färg, form, doft, musik, rytm och smak. Min förhoppning är att de ska underlätta för personal och anhöriga att hitta sätt att representera tid som personen kan tolka.


Idédesign

Bakom så gott som alla prototyper som utvecklats på våra projektkurser finns en beställare som står nära en person med utvecklingsstörning. De prototyper som varit av en sådan kvalitet att de kunnat användas har beställaren också fått efter kursens slut. Men oavsett kvalitet har alla prototyper kommit till användning i kurser, externa föreläsningar och i samband med utställningar för att på ett påtagligt sätt visa anhöriga och stödpersoner möjliga vägar. Min erfarenhet är att responsen blir bättre när man har en kognitiv artefakt att visa och att det är idéinnehållet mer än formen som människorna tar till sig.

Sidansvarig:

Denna sida om kognitiva artefakter och idédesign är ett utdrag ur Arne Svensk licenciatuppsats med titel "Design av Kognitiv Assistans" (2001) Omslaget till licenciatuppsatsen