lu.se

Certec

Designvetenskaper | Lunds Tekniska Högskola

Denna sida på svenska This page in English

Tid och otid

"Hur lång är en STUND? När kröker sig kvällen? Hur många STRAX går det på en SNART? Om man är OTIDIG mot grannfrun har man då kommit något för sent? Hur små kan SMÅTIMMARNA bli och när börjar FÖRMIDDAGEN.
Om min TID ÄR UTE är då din TID INNE? Hur gör tiden när den RUSAR IVÄG? Han springer här i TID och OTID. Om ett ÖGONBLICK!"

"När min pojke Anton var sex år trodde han att han förstått det här med klockor och då säger han så här: "pappa, om lilla visaren pekar på sju och stora visaren pekar på sju då är väl klockan sju"?
"Nä du Anton", säger jag "då är klockan fem över halv åtta" och jag ser på Antons min att han inte tror sina ögon. Här ser ögonen att båda visarna pekar på sju, men när pappan berättar så kommer det inte en sjua ut ur munnen utan halvor och femmor och åttor. Var är halvan och var kom femman ifrån? Vad är detta för obegripligt system?"

- Arne Svensk



Man glömmer lätt att det bara finns tre naturliga sätt att mäta tid: jordens rörelse kring solen, månens rörelse kring jorden och jordens rotation kring sin egen axel dvs. år, månad och dag.
Alla andra former av tidmätning är mänskliga uppfinningar.

Tyvärr kräver de flesta klockor att användaren kan utföra logiskt-matematiska operationer och göra bedömningar vilket kan vara problematiskt om man t..ex. har en utvecklingsstörning.
Min forskning på Certec har bl.a. resulterat i klockor som mäter tiden i längd vilket inte ställer så höga krav på användarens kognitiva förmåga. Två av klockorna, Timstocken och Dygnsklockan finns nu i produktion och används av många människor med utvecklingsstörning i Norden.

Men tidmätning handlar inte bara om klockor utan lika mycket om språk och samspel.
Personer med nedsatt kognitiv förmåga kan bli mycket osäkra om en vän säger att han kommer tillbaka om en stund, ikväll eller "på momangen". Hur lång är en stund? Det fanns en tid då en engelsk yard definierades som avståndet mellan kungens näsa och spetsen på långfingret och ända in på artonhundratalet hade varje svensk by med självaktning sin egen klocktid. I längden blev det naturligtvis ohållbart med skalor som kunde variera i tid och rum och därför använder vi oss idag av fasta skalor av olika slag. Men människor med nedsatt kognitiv förmåga är fortfarande tvungna att vara lyhörda för omgivningens högst privata tidsbegrepp dvs. använder måttenheter som är knutna till personer.


När vi talar om tid och tidmätning brukar vi automatiskt tänka på armbandsur och väckarklockor och alla andra typer av moderna klockor som vi omger oss med. Men tid kan ge sig tillkänna på många andra sätt, exempelvis som färg, form, doft eller mönster

Den som är observant kan till och med använda blommors öppnings- och slutningsmönster som ett relativt tillförlitligt sommarur.


Om månadernas namn inte säger mig något om var på året jag befinner mig går det kanske att använda andra tidssystem som inte kräver så mycket abstrakt tänkande t.ex. kan en genomtänkt trädgård fungera som en årskalender.
När det gäller förändringar i samhället på tidsområdet skulle utan tvekan ett återinförande av fasta dagar för att få äta kräftor och semlor ge hållpunkter åt dem som har svårt att orientera sig i tiden. Men kommer alla vi som kräver att få äta kräftor året runt att acceptera en sådan inskränkning av vår frihet för att en minoritet ska få lägre kognitiva trösklar ?
Hur kan vi använda vår kunskap om andra kulturers syn på tid för att underlätta för människor med kognitiva funktionshinder ?
Jag tror att de nya tidshjälpmedel som kommit fram de senaste åren har inneburit mycket för människor med kognitiva funktionshinder. Men för att ännu fler ska kunna dra nytta av dessa framsteg krävs nog att vi som förstår klockor och kalendrar kan leva oss in i vad det innebär att "inte ha tid" och att vi aktar oss för att idyllisera en sådan tillvaro för mycket.

"Ibland vidgar sig en avgrund mellan tisdag och onsdag - men 26 år kan passeras på ett ögonblick. Tiden är ingen rak sträcka utan snarare en labyrin och om man trycker sig mot väggen på rätt ställe kan man höra de skyndande stegen och rösterna. Kan man höra sig själv gå förbi där på andra sidan."

Tomas Tranströmer

Sidansvarig:

Denna sida om tid kommer från Certecs arkiv och är skriven av Arne Svensk.

Texterna har inte uppdaterats sedan de skrevs (det mesta före 2000). 


Tids- och planeringshjälpmedel


Clock o'clock - 1996

Ett sätt att få fatt på tiden även om man inte kan varken klockan eller siffror.

Förglemmegei

Elektronisk kalender framtagen av Inger Hagen. För personer som t.ex på grund av begynnande åldersdemens, har svårigheter med att hålla reda på vilken dag det är.

Tid- och planeringshjälpmedel (pdf) 

Från Trollreda Hjälpreda. För personer med funktionsnedsättning som orsakas av utvecklingsstörning eller hjärnskada.


Litteratur

Tio tankar om tid - Bodil Jönsson, 1999

I tid och otid - Bodil Jönsson, 2002

Ge oss bara redskapenRuth Bauth, Bodil Jönsson och Arne Svensk, 1995

Teknik och förståndshandikapp
- Bodil Jönsson och Arne Svensk, 1994