Design Sciences | Faculty of Engineering, LTH

Denna sida på svenska This page in English

Licentiate Theses

Framsida på uppsatsenAims and objectives: The research presented investigates older people’s expectations of social assistive robots and telehealthcare systems.
Methods: The empirical studies presented are based on fieldwork carried out before social assistive robots and a telehealthcare system were introduced into the domestic environment of older people. The research draws upon participatory design to explore older people’s expectations of social assistive robots and telehealthcare systems through activities such as workshops, questionnaires and in-depth interviews with older people and informal caregivers.
Results: The findings indicate that the expectations of older participants are affected by three variables: the seductive power of technology, the motivational effect, and devaluating of other old people by older people. Evidence suggests that expectations are both performative and retrospective. Performative since the older participants in the lab trials amended their behaviour in order to accommodate the robot in the robot-human interaction. Retrospective since experience and memories from the past caused the older participants to perceive telehealthcare systems and social assistive robots as being “good for others but not themselves”, “a social assistive robot as a machine not a friend”. Their relatives and informal caregivers also perceived a robot as “not for my relative but for other older people”. 
Conclusion: At a more universal level, the thesis challenges the technological deterministic approach that characterises mainstream technological-innovation development and argues that ageing is a social construction as well as an open-ended process with no clear boundaries. This in turn means that older users’ expectations are situated in a social context. The thesis points out the need for research on the interplay between telehealthcare systems and/or social assistive robots, older people and everyday life in the domestic context.

Framsida på uppsatsenThe main purpose of this thesis is to show in a case study how it is possible to inform, with Activity Theory, the design and evaluation of a pedestrian navigation system that uses audio-tactile feedback.
The case study consists of an iterative design process that results in a tourist guide application used in a mobile phone. The interaction with the user is mostly through the audio and haptic modalities. The mobile phone is used as a scanning device and guides the user by means of vibrations. An auditory ambiance and recorded speech information also enriched the augmented reality experience. The tourist guide was evaluated in the real context of its use. This interaction proved to be an unobtrusive way to guide tourists to points of interest in the city.
During the evaluation, several tools from the framework of Activity Theory were used. The evaluation benefited from the following: the Activity Checklist, the Activity Diamond, the hierarchical structure of activity and the extended activity framework.
Activity Theory was chosen so that more than just the interaction between the user and the device/technology would be included in the evaluation. Other elements of the artifactual and natural environment were also taken into account, as well as the human environment, the object of the user’s activity and the user’s motive. Activity Theory provides a solid theoretical background when analyzing the subject’s behavior toward the technology, offering a better understanding as to how it is possible to improve the mediating technology.
Other important factors for the design process have also been identified and are discussed as well.

To move ahead - the extension of a life-world

Författare: Eva Flodin Publiceringsår: 2008

Framsida på uppsatsenThis licentiate thesis is a monography complemented with one published article:
“Interactive Design – the desire for autonomous upright mobility: A longitudinal case study, Technology and Disability 19 (2007) 213-224”. My hope is that the combination of the monographic part (with its phenomenological tone, personified and situated), and the more unbarked “Technology and Disability” article (with its orientation towards the general rather than the personal aspects) will contribute to dialogues on different scientifical approaches.
The overall purpose of this thesis is to develop new knowledge on child development under the conditions of SMA II. As I use a life-world phenomenological approach my first quest is to highlight and make explicit what appeared in Hanna’s life-world and how these experiences have contributed to her overall development.
I also want to put forward how Hanna’s motility and mobility were supported, guided by what she expressed and strived for, in order to promote a healthy physical, psychological and social development. A special focus is on independent locomotion and how this was accomplished for Hanna. By using technology in a new way it was possible to enhance Hanna’s access to the world through the medium of her lived body, thus changing her life-world by widening her life-world horizon. The second quest of this licentiate thesis is to make this journey explicit.

Framsida på uppsatsenVisionen Design för Alla kan berikas genom att inriktningen på genomtänkta statiska lösningar kompletteras med ett design-för-alla-tänkande också för det dynamiska och situationsbundna. Själva görandet i stunden öppnar för nya möjligheter genom att handlingspotentialen och därmed även tillgängligheten bestäms i själva aktiviteten.

Beskrivning och makt är nära förknippade med varandra, och en beskrivningsförskjutning ger följaktligen också en maktförskjutning. I detta fall sker förändringen åt den berörda människans håll och mot hennes möjligheter att improvisera och handla i nuet snarare än att vara tilldelad en färdig förutbestämd ”lösning”.

Uppsatsen baseras främst på arbete med datorspels-tillgänglighet i Spelhålan och med interaktiva upplevelsemiljöer i iFields. Den utgår praktiskt och teoretiskt från människan som en aktiv, kreativ och meningssökande varelse. ”Människan” ses genomgående i uppsatsen som människan med sin teknik. Som aktiv, kreativ och meningssökande kan hon dra fördel av en design inriktad inte bara på lösningar för alla utan också på rik handlingspotential. Med det förändrade synsättet blir tillgänglighet inte främst en utifrån fördefinierad egenskap utan en inifrån och i stunden egenupplevd. Den mest tillgängliga tekniken är den anpassningsvänliga och följsamma som kan kröka sig efter människan och erbjuda henne improvisationsmöjligheter och flow.

I den nisch av Design för Alla som denna uppsats lyfter fram är en uppdelning i människor med och utan funktionshinder knappast meningsfull. Det avgörande är vad människan kan och vill göra av det ”mellan” som finns mellan henne och omvärlden i själva situationen. Där brukar ”lika möjligheter” inte vara det samma som ”samma möjligheter”. Insatserna i Spelhålan syftade till att tillgängliggöra ett redan befintligt ”mellan”: det i vanliga kommersiella datorspel. Genom att tillföra ett stort antal styrlösningar ökade möjligheterna för nya målgrupper att delta i denna del av ungdomskulturen. Syftet med iFields är att skapa nya ”mellan” där familjer som har barn med funktionshinder kan mötas under andra betingelser än dem som råder i vardagen. I den icke-fysiska världen kan det vara lättare än i den fysiska att bygga på individuell handlingspotential, men överspridningseffekterna till den verkliga världen kan också vara betydande.

Beskrivningsförskjutningen har dynamiska effekter, inte bara på tekniksidan (där en aktiv teknik får en annan och starkare ställning) utan också på människosidan. En människa som vänjer sig vid att det i stunden finns möjligheter inom räckhåll och att hon klarar sig med hjälp av dessa präglas av sina erfarenheter till att också få andra förväntningar på att klara sig nästa gång. Förväntningarna gäller både henne själv och hennes mänskliga och tekniska omvärld.

Den utsträckta TV:n - Ett exempel ur praktiken

Författare: Peter Abdelmassih Waller Publiceringsår: 2007

Framsida på uppsatsenThe aim of this licentiate thesis is twofold: 1) to describe old people’s interest in and prospects of using the television for something other than traditional TV viewing, and 2) to describe the nonlinearities in the design process in which this research was performed. A concept called The Extended TV was developed and tested (by old people, their relatives and care workers) in a new nursing home in the process of moving in, hiring employees, making final adjustments on the premises and in the technology. A total of thirty old people, between 60 and 100 years old, were included in the process which was carried out between June 2006 and February 2007.

A pivotal background factor was that the initial resistance to the technology itself was low when it came to such a frequently used product as the television set. This proved to also be the case in this study when it came to TVs with flat screens (installed in all rooms and entirely independent of this project). The functions in The Extended TV included both personal ones and ones in common with other residents. The common functions consisted of an internal TV channel and two media centres with the necessary equipment to view common internal productions, other programmes of general interest and material that relatives supplied. The personal function dealt with communication based on one individual’s photo album presented on her own TV.

The function and usage of The Extended TV were developed in and through an interweaving of visions, expertise, relationships, responsibilities and logistical prerequisites. The results deal with the interface, the people themselves in action (the old people, their relatives, the staff, IT consultants, technology providers, myself and many others), our tools and the scope of our action. What undoubtedly took the most time was the nonlinear design process. It was complex and by no means followed the initial plans. This is indeed more the rule than the exception in situated human design processes, but is documented all too seldom.

I hope that the lessons from the usage of The Extended TV will contribute to innovative ideas concerning old people’s TV viewing.

Självbiografiskt skapande

Författare: Henrik Enquist Publiceringsår: 2007

Framsida på uppsatsenLicentiatuppsatsen handlar om självbiografiskt skapande och tar utgångspunkt i tre huvudspår.

Det första är den egna positionens roll och hur man skulle kunna argumentera för en individuell objektivitet.

Det andra behandlar medieringen av jaget och diskuterar en möjlig syn på självbiografier.

Det tredje tar upp det egna skapandets roll och betydelse för de självbiografiska processerna och resultaten.

Jag använder mig av begreppet självbiografi för att beteckna en artefakt eller en process som har sitt ursprung i en individ och vars fokus samtidigt är denna individ. Man skulle kunna se dessa som naturliga berättelser kring den egna personen, eller som ett skapande av det egna jaget. I denna process exponerar man sig själv som undersökare på ett nödvändigt och tydlig sätt, vilket också används som struktur för uppsatsen.

En bakgrund till arbetet som lett fram till denna uppsats är hur kliniska bilder, och bilder i allmänhet, påverkar oss i vår syn på oss själv.

Som en del av uppsatsen inkluderas fyra texter som handlar skapandet och funktionen av denna typ av visuella självbiografier.

Komplexet traumatisk ryggmärgsskada - samhällsresurser

Författare: Camilla Nordgren Publiceringsår: 2006 English version

Framsida på uppsatsenLicentiatuppsatsen baserar sig på tre artiklar. Arbetet syftar till att synliggöra och analysera hur samhällsresurser i praktiken görs tillgängliga (eller inte tillgängliga) och används (eller inte används) av en grupp traumatiskt ryggmärgsskadade individer.

Den första artikeln inventerar samhälleligt stöd och service som är möjligt att söka efter en traumatisk ryggmärgsskada. Ett 25-tal stöd identifierades vilka hanteras av i huvudsak 2 olika huvudmän/aktörer, kommun och försäkringskassa. Frustration uttrycks bland brukare över denna organisation samt att känna sig kontrollerad och ifrågasatt.

Den andra artikeln analyserar hur generella etiska riktlinjer utmanas av situerad etik i designsammanhang. Motsvarigheten här är hur intentioner bakom samhällsresursers tillhandahållande utmanas av upplevelser hos den berörda vad gäller bemötande, grad av komplexitet och möjligheten att genomskåda systemen och förutse deras effekter.

Den tredje artikeln behandlar slutenvårdsanvändning för den berörda gruppen och användbarheten av dessa data för att kartlägga gruppens totala användning. Vid en validering av detta register framkom att gruppens totala slutenvårdsanvändning ej gick att fastslå.

Artiklarna diskuterar även metodologiska aspekter på kartläggningen och dokumentationen av samhällsresurserna.

Enabling audio-haptics

Författare: Kirsten Rassmus-Gröhn Publiceringsår: 2006

Framsida på uppsatsenThis thesis deals with possible solutions to facilitate orientation, navigation and overview of non-visual interfaces and virtual environments with the help of sound in combination with force-feedback haptics. Applications with haptic force-feedback, spoken and/or nonspoken audio in mono, 2D or 3D were developed and tested by users who were blind, had low vision or were sighted.

The resulting research deals in part with the blind user’s representation of himself/herself in a 3D audio-haptic virtual environment, and how the user can move the virtual ears – “ears-in-hand” – with the haptic display. The “ears-in-hand” method was tested by 10 blind users in a virtual traffic environment, and by 12 sighted users in a location test.

A drawing program for visually impaired children was sonified, where the virtual drawing pen position was mapped to pitch and pan to help the user orient himself/herself on the virtual paper. A reference group of 5 blind or low vision children have evaluated the application on an ongoing basis.

Usability tests involving 25 blind users using haptic-only virtual environments are presented that show common problems in interaction and illustrate the need for sound feedback in non-visual force-feedback haptic virtual environments.

Design av kognitiv assistans

Författare: Arne Svensk Publiceringsår: 2001 English version

Framsida på uppsatsenLicentiatuppsatsen baserar sig på tre artiklar. Arbetet syftar till att synliggöra och analysera hur samhällsresurser i praktiken görs tillgängliga (eller inte tillgängliga) och används (eller inte används) av en grupp traumatiskt ryggmärgsskadade individer.

De senaste tjugo åren har många personer med utvecklingsstörning valt att flytta till egna lägenheter med olika former av assistans. För de flesta har det inneburit ett ökat personligt ansvar för olika uppgifter i hemmet. Några har klarat detta utan problem, medan andra har haft betydande svårigheter. För att hjälpa dem ur svårigheterna har omvärlden satsat på att ge personlig assistans, och det har också bedrivits forskning om dessa insatser. Däremot har satsningarna på teknologisk assistans varit mer marginella, och forskningen om densamma och dess effekter har varit nästan obefintlig. Denna uppsats vill visa att "Design av kognitiv assistans" också bör innefatta teknologiska insatser.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i de problem som en uppdiktad person vid namn Henrik Persson råkar ut för en dag när det mesta går honom emot. Med berättelsens hjälp vill jag försöka illustrera några typiska svårigheter som personer med utvecklingsstörning behöver bemästra i sin vardag. Berättelsen vill också visa hur en i vanliga fall trivial motgång under olyckliga omständigheter kan utvecklas på ett sätt som gör att personen till slut är nära att förlora kontrollen över sin situation.

Med denna olycksdag som utgångspunkt visar jag hur man med relativt enkla medel kan ge en person som Henrik Persson den kognitiva assistans han behöver för att klara en mängd vardagliga aktiviteter på egen hand. Som bakgrund redovisas delar av den specifika designprocess som används för att nå målet. Den har mycket gemensamt med många andra designprocesser men har också specifika särdrag. För att en artefakt eller företeelse skall vara tillgänglig för en person med utvecklingsstörning bör den stödja personens upplevelse av sammanhang, trygghet, erfarenhet/ minne och precision.

STEP-metoden med sin beteckning sammansatt av begynnelsebokstäverna i Sammanhang, Trygghet, Erfarenhet och Precision är uppsatsens specifika bidrag till den allmänna designvetenskapen. STEP-metoden är avsedd som stöd till de människor som arbetet primärt berör och deras omvärld. En bärande tanke i uppsatsen är att kognitiva processer är distribuerade över människor, tid och artefakter och att de som en konsekvens av detta också bör studeras i verkliga samspelssituationer.
Distribuerad kognition som tankemodell i designprocessen ökar handlingsutrymmet vad gäller assistansens utformning och därmed också möjligheterna att finna lösningar som svarar mot personens behov, önskemål och drömmar. Av uppsatsen framgår att de som assisterar en person med utvecklingsstörning har en nyckelroll i designprocessen och därför diskuteras också hur deras engagemang och kunskap ska tas tillvara.

Excentrisk korrektion vid centrala scotom

Författare: Jörgen Gustafsson Publiceringsår: 2001 English version

Framsida på uppsatsenDet är sällan man får vara med om att nya grundforskningsresultat tillämpas i samma ögonblick som de kommer fram. Detta arbete är ett exempel på ett sådant undantag.

Fram till nu har det funnits en övertygelse om att människans sidseende inte kan förbättras genom förbättrade optiska korrektioner. Hela begränsningen för det excentriska seendet har antagits ligga i glesheten i synreceptorer utanför näthinnans gula fläck. Trots att redan enkla överslagsberäkningar visar att ögat inte avbildar skarpt från sidan, har det ansetts meningslöst med optiska korrektioner.
Detta arbete visar emellertid att optiska korrektioner kan ha en betydelse för att förbättra såväl synskärpa som kontrastseende som balans för människor med centrala scotom och medveten excentrisk fixation. Vägen mot dessa resultat har gått via utveckling av mätmetoder för både excentrisk ögonoptik och excentriskt seende.

Resultaten visar på stora individuella variationer och några standardkorrektioner för sned ögonoptik är således inte meningsfulla. Det krävs i stället att mätmöjligheter skapas, inledningsvis kanske främst inom synrehabiliteringen, för både excentrisk ögonoptik och excentriskt seende.

På Certec fortsätter utvecklingen av mätmetoder. Fler fallstudier och fler kliniska mätningar kommer att göras. Förhoppningsvis kan verksamheten också vidgas till mer djupgående studier av de optiska korrektionernas inverkan på balansen. Vidare finns sedan länge ett intresse att också undersöka hur korrektion av excentrisk optik kan påverka människor i trafiken.

En datorexekvarbar modell för lärande

Författare: Björn Breidegard Publiceringsår: 2000

Framsida på uppsatsenDenna uppsats markerar ett nytt och kompletterande spår i Certecs verksamhet: att i datormodellens form simulera mänskligt lärande. Förhoppningen är att det därigenom skall komma fram nya idéer både om lärande och om pedagogiska möjligheter kring hur man kan stötta lärandet. Certec kommer att medverka till att den nya kunskapen i första hand skall komma människor med inlärningssvårigheter till godo.


I detta första steg, min licentiatuppsats, har det huvudsakliga arbetet bestått av att göra själva den datorexekverbara modellen samt implementera denna som en interaktiv, visuell och audiell Windowsapplikation. Modellen, Den Lilla Lyssnerskan, bygger på SOM:ar - Self-Organizing Maps. I sin IN-SOM tar Den Lilla Lyssnerskan emot ljud och bearbetar informationen så att hon hela tiden lär sig mer och mer. Med hjälp av sin UT-SOM kan hon visa oss vad hon uppfattat. Hon har alltså både mottagningsförmåga och beteende.

Det tekniskt mest utmärkande med arbetet är troligen att jag inte bara låtit vinnaren i en SOM vara den ende som påverkar en efterföljande SOM. Jag har istället fört vidare all information från en SOM till efterföljande SOM, varigenom också de svagare aktiverade SOM-delarna har inverkan på utfallet i den följande SOM:en. Detta steg och ett antal andra landvinningar har möjliggjorts främst genom att jag själv utfört hela det omfattande programmeringsarbetet - jag har haft möjligheten att bestämma allt in i minsta detalj.

För att demonstrera modellens värde redovisar jag i denna uppsats ett antal inledande provskottskörningar. Utfallet av dessa har stora likheter med vad man vet om mänskligt lärande: minne, glömska, generalisering, betingning, härmning etc. Somliga av de inledande experimenten har dessutom, precis som jag hoppades, gett resultat som leder till eftertanke: kan det vara så här för människor också?

The IT potential of haptics: Touch access for people with disabilities

Författare: Calle Sjöström Publiceringsår: 1999

Framsida på uppsatsenToday, computers are important tools for blind people, but they are mostly used as text machines. The wide adoption of the Internet as an information channel has led to a minor revolution for people with visual disabilities by giving them access to information that was previously inaccessible. Graphical interfaces like Windows have made computers more accessible and easier to use for the majority of people. Unfortunately, the graphical interface is an obstacle rather than an improvement for people with visual disabilities.

Certec has been working on touch interfaces – haptic interfaces – since 1995, exploring the possibilities they can offer people with different kinds of disabilities. With a haptic computer interface, a blind person can play haptic computer games, learn mathematics by tracing touchable mathematical curves, and gain better access to graphical user interfaces like Windows.

This thesis attempts to condense experience and ideas that have resulted from our work, which began with the PHANToM (from SensAble Technologies Inc.) and now includes force feedback joysticks, the FEELit mouse (from Immersion Corp.), as well as other haptic devices. The differences between the 3D-haptics provided by the PHANToM and the 2D-haptics provided by the FEELit mouse are analyzed.

It is established that our early work on the PHANToM generated useful fundamental knowledge and a “head start in our thinking“ which were of great use when we had the opportunity to try the FEELit mouse.

Three concept studies in the area of haptic Windows access are presented:
· FEELit Desktop from Immersion combined with synthetic speech and Braille for general Windows access
· Radial haptic menus to maximize the use of a small haptic devices
· A set of virtual haptic tools to be used as aids for searching disordered virtual objects like icons on the desktop.

A prototype of the FEELit mouse and pre-release software were used to implement test programs and to carry out a limited case study with two blind users. All of the concepts were considered to be useworthy as soon as the “teething troubles” and instabilities of the early implementations have been eliminated. The testers were very enthusiastic about the concept of haptics as a means of gaining better access to Windows in general and they had many ideas about possible uses for this kind of technology.

The results clearly justify further research, testing, and refinement of the use of haptics for computer access

Framsida på uppsatsenHär möts pedagogiken och psykiatrin genom att en pedagog utvidgat sitt verksamhetsområde till vuxenpsykiatrin. Eve Mandre försöker synliggöra den så kallade tysta kunskapen inom specialpedagogisk verksamhet genom att ta fram dess enskilda delar och sätta ord på dem. Hon ser observationer som grund för all individualiserad pedagogik och förmågan att göra bra observationer som ett av lärarens viktigaste arbetsredskap. Det är genom observationer som pedagogen förmår urskilja de inlärningssvårigheter som behöver pedagogiska åtgärder.

I denna uppsats systematiseras såväl egna observationer som pedagogiska erfarenheter. Många exempel visar hur man kan handskas med de inlärningssvårigheter som förekommer hos vuxna personer med autism och andra s. k. barnneuropsykiatriska tillstånd.

Författarens förhoppning är att detta sätt att designa pedagogik ska bli användbart inom såväl de traditionella pedagogiska verksamheterna som inom den psykiatriska vården, där den kan finnas som komplement till annan behandling.

Framsida på uppsatsenIckehandikappade människor kan kröka sin kropp och sitt intellekt för att passa in i rigida strukturer, t.ex. i utbildningar. Det kan ofta inte människor med funktionshinder. När Internet nu i princip möjliggör ett individuellt studerande, är således detta inte främst att se som en förbättring för funktionshindrade människor utan som en förstagångshändelse av gigantiska mått.

Certec har tagit sig an utmaningen att inom detta nybyggande skapa kursstrukturer som möjliggör att det finns många olika sätt att ta sig in i studierna och många olika sätt att fullfölja de samma. Designmålet är att lärandet och sökandet skall kunna vara sant individuellt men att det ändå skall finnas tillgång till en levande kursmiljö i form av medstuderande och lärare.

Ultraljudsnavigerande mobil robot för rörelsehindrade personer

Författare: Håkan Neveryd Publiceringsår: 1998 English version

Framsida på uppsatsenMänniskor med grava rörelsehinder behöver hjälp för att klara av sina vardagliga sysslor såsom att klä på sig, äta, borsta tänderna, klia sig, dricka mm. De behöver också stöd för att kunna utföra ett arbete. Traditionellt är det någon eller några personliga assistenter som hjälper till. Ett alternativ eller komplement till personlig assistans är olika tekniska hjälpmedel, t.ex. en personrobot.

Personrobotar kan indelas efter tre olika principiella lösningar:

  • Stationära personrobotar
  • Rullstolsmonterade personrobotar
  • Mobila personrobotar

Den tekniska insats, som jag redovisar i denna licentiatuppsats, utgjordes av konstruktionen och uppbyggnaden av en mobil personrobot för rörelsehindrade människor, Walky, samt tester och försök på olika sensorsystemkonfigurationer till denna. Uppsatsen beskriver också relevanta projekt inom området robotar och rörelsehinder samt ger en introduktion till vilka navigeringsmetoder som kan användas inom området mobila personrobotar. Arbetet pågick under 4 år och avslutades för cirka 3 år sedan. Tekniken har utvecklats mycket sedan dess, och jag skulle troligen valt andra robot- och datorlösningar idag än jag gjorde då.

Under uppbyggnadsarbetets gång har diskussioner förts med rörelsehindrade personer. Intervjuer har visat att många skulle föredra en personrobot framför en personlig assistent i alla de situationer där så är möjligt. Motiven är många: ökat personligt oberoende, färre icke självvalda personkontakter, en teknik som till skillnad från människan gör likadant varje gång, etc. Samtliga intervjuade tror att Walkys efterföljare kan bli ett framtida handikapphjälpmedel. De flesta tror också att en mobil personrobot skulle vara till stor handräckningshjälp i olika yrkessituationer.

Den kunskap jag genom min licentiatuppsats kan tillföra området "Robotteknik för rörelsehindrade" är:

En fungerande Walky, vars främsta användning torde bli att tjäna som en demonstrationsprodukt och tankestimulans på Nationellt Robotcentrum, Lund-Orup. Detta kan också leda till att gruppen rörelsehindrade personer kraftfullare börjar kräva robotstöd. Min erfarenhet (jfr. också intervjuer) är att intresset för robotar som alternativ till personlig assistenter i många sammanhang är högt.
Hur detektering av bord, stolar, bokhyllor mm kan utföras med hjälp av ultraljudsensorer på ett mobilt robotsystem.

Hur styrningen av ett mobilt robotsystem kan göras med utgångspunkt från CAD-ritning. Och hur brukaren kan välja mellan automatisk, manuell respektive en kombination av automatisk och manuell styrning.
Insikten att en experimentprodukt som Walky, inte avsedd för serietillverkning, är möjlig att göra och kan ge intresseväckande resultat trots att forskningsprojekt av detta slag med nödvändighet har en låg budget.
Jag hoppas också att kapitel 2 (en översikt med bland annat en beskrivning av fyra stora projekt inom området robotteknik för rörelsehindrade personer) skall bli till nytta, bl.a. i utbildning av civilingenjörer och arbetsterapeuter samt ge yrkesverksamma inom handikappområdet en ämnesintroduktion. Avsnittet om Walky (kap 5) hoppas jag kan ge läsaren visioner om hur ett framtida handikapphjälpmedel kan fungera.

Page Manager: